joannasdagar

Hade varsta mardrommen inatt!! USch! Dromde att jag + hela min family + pojkvan var i ett hus. Vi liksom satt och chillade, pratade osv. Det var bade Sverige och Venezuela (ja, i drommar ar ju allt mojligt!) sa helt plotsligt nar vi sitter dar sa bryter sig 3 snubbar in. Med pistoler och allt, och borjar sikta pa oss och ba -"satt er alla pa en soffa!" Sa medan dom haller pa, ser dom inte mig (vet ej varfor, drom ar drom) sa jag smiter in i rummet dar Yoel (min systerson) sitter och leker. Han var typ 8 manader i drommen, och han ar egentligen inte ens en manad. Sa jag tar honom och bar med mig honom ut, och smiter. I varsta paniken for vad dom har snubbarna kan tankas gora med min familj sa borjar jag plinga pa alla dorrar i hela byggnaden och ber om hjalp. En snall tant slapper in mig, och da ringer jag polisen. Sa typ fem min senare kommer EN polisman och utan pistol ens! Och nar jag forklarar hela situationen sa sager han till -" Nej, jag kan inte hjalpa dig. Jag vagar inte." Sa drar han. Och jag blir helt hysterisk, och borjar grina och vet inte vad jag ska ta mig till. Sa jag borjar ringa polisen igen, och det tutar upptaget hela tiden. Sa jag pratar med tanten, och sager till henne att ta hand om Yoel, att jag maste radda dom andra. Yoel dackar i min famn sa jag lagger honom i sakert forvar, och gar upp. Sa nar jag gar upp sa ser jag att dom har slagit blodig min syster Jen, och aven min bror + pojkvan och da forvandlas jag till varsta killing machine helt plotsligt for att jag blir sa forbannad! Jag lyckas sno at mig en pistol (lat mig paminna er, det var en drom! Haha) och borjar skjuta dom har 3 snubbarna sa som varsta galningen. Blodet bara sprutar ner allt och mig sjalv. Sen nar alla ligger pa golvet helt doda, sa sitter hela min familj och stirrar pa mig och jag tillbaks pa dom med varsta psyko ogonen och helt nerblodad. Sen helt plotsligt sa faller jag ihop och svimmar, och da vaknade jag. Skiiiiit hemskt!!! Vaknade med varldens obehagkansla alltsa.
Undrar varfor man har sana har mardrommar alltsa?

Igar var jag iaf och sag Avatar! F I N A L L Y! Kan ni fatta det el? Haha... Den var sa bra som jag forvantade mig, och som alla sa. I loved it. Jefri alskade oxa den. Han satt helt koncentrerad hela tiden. Jag grat lite, jag blev radd. Jag blev glad. Jag bet pa naglarna. Jag skrek till ibland ba "neeej!!" och ibland "jaaaaaa!" Helt tagen var jag. Skitbra. Jag skulle fan hellre bo i Pandora an har pa jorden. :) Och aven igar nar det har gatt ett litet tag, sa var bion fullsatt. Jag kan tanka mig James Cameron, hur han sitter dar helt nojd och miljarderna bara regnar in i hans konto. Han skrattar hela vagen till banken och tillbaks hem. Han sover nog med ett leende pa lapparna. Efter Titanic och Terminator-filermerna sa tankte han "Ja, jag har ju fortf MKT pengar kvar fran dessa miljardfilmer. But you can never have to much! Och jag har ju slosat en del, nej jag tror jag slanger ihop annu en genialisk film sa far vi se!" Och sa bam gjorde han det, och sa fick han annu en superhit. Annu en miljardfilm. Och eftersom han star for budgeten sjalv, sa ar det annu mer pengar till honom. Sjukt. Att man sjalv inte foddes med den talangen och kreativiteten? Det maste vara underbart att vara en filmmaker alltsa. Att gora en film. Nar den tog slut sa klappade alla i biosalongen, sa jag stallde mig upp och ba tack tack, och bugade. Jefri bara garvade. Hehehehe... fast flera stod ju upp sa alla markte inte. Men jag sa till Jefri, "-James Cameron kunde iaf gora sa, stalla sig upp och saga tack tack och buga. Grymt ju"

Nu vill jag se Ninja Assasin!